Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"Digitaliseringen skapar nya möjligheter men också utmaningar"

Nyhet: 2019-09-06

Vissa lärare är skeptiska, andra ser möjligheter – utvecklingen med digital teknik i skolan kan betraktas på olika sätt. Svensklärarföreningens nyutkomna årsskrift har temat Digitalt och tar upp olika aspekter av temat.

Anna Nordenstam, docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, är en av redaktörerna.

Numrets tema är Digitalt – varför valde ni det?

porträtt anna nordenstam– Vi valde temat för att digitaliseringen av skolan är så högaktuellt och viktigt att diskutera. Exempelvis har revideringar gjorts av kursplanerna i svenska för att säkra att svenskämnet innehåller både inslag av användning av digital teknik i klassrummet och att ämnet ska betraktas som mer digitaliserat i innehåll och arbetsformer. Lärarkåren är förstås inte enig här och några lärare betraktar utvecklingen med mer digital teknik och digitala arbetsformer med skepsis, medan andra ser mindre problem och mer möjligheter. Vad vi med säkerhet kan veta är att digitaliseringen av skolan påverkar svenskämnet varje sig vi vill det eller inte, säger Anna Nordenstam.

Boken består av tolv artiklar som tar upp ämnet svenska och digitaliseringen av skolan. Dessa artiklar är uppdelade i två delar med olika teman: en berör digitalisering ur teoretiska och mer allmänna aspekter, den andra har fokus på klassrumsstudier – från förskola till gymnasiet.

I en av artiklarna, "Kärlek och galenskap" av Stefan Lundström och Anette Svensson, diskuteras intertextualitet i Anne på Grönkulla och Batman som textuniversum och de nya möjligheter för skönlitteraturen som internet ger.

– I Björn Sjödéns artikel "Från läroböcker till digitala läromedel" diskuteras nio frågor som bör ställas till digitala läromedel och interaktiva appar för en kritisk analys, och i Heidi Höglunds artikel "Att förhandla om tolkningar" diskuteras hur en grupp högstadieelever remedialiserar en dikt av Karin Boye till en digital videofilm. Det finns också artiklar som handlar om ljudboken (Pennlert), om uppkopplade klassrum (Tanner och Olin-Scheller) och avatarer i litteraturundervisningen (Thunberg), för att nämna några exempel.

Hur ser det ut generellt när det gäller användande av digitala verktyg i svenskundervisningen?

– Digitaliseringen av den svenska skolan är omfattande och har gått förhållandevis fort. Omfattningen och utbredningen ser mycket olika ut och det finns skolor i dag som är mer eller mindre helt digitaliserade med datorer till alla, den så kallade en-till-en-satsningen och där inga tryckta läroböcker används, till skolor som använder olika digitala verktyg men i mindre omfattning.

Vilka för- och nackdelar går det att se med att använda digitala verktyg i undervisning?

– I boken finns det exempel på forskning som visar att olika digitala verktyg bidrar till att skapa lust och engagemang för litteraturläsning av exempelvis klassiker. Samtidigt finns det ofta inslag av teknikstrul, och lärare som inte hanterar verktygen och digitaliseringen kostar mycket pengar. En slutsats är att det ibland går lite för fort och att det är viktigt hinna tänka efter. Digitaliseringen skapar nya möjligheter men också utmaningar.

 

Svensklärarföreningens årsskrift 2018 är precis nyutkommen och har titeln Digitalt. Redaktörer är Anna Nordenstam och Suzanne Parmenius-Swärd.

AV:

Artikeln publicerades först på: lir.gu.se

Sidansvarig: Katarina Wignell|Sidan uppdaterades: 2015-04-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?