Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Luftmätare används i stort medborgarforskningsprojekt

Nyhet: 2018-02-21

Semester i Schleswig-Holstein? Undvik då den lilla orten Tarp. Där är nämligen luftkvaliteten särskilt dålig.
Hur vet jag det? Jo, i Tyskland finns cirka 1100 luftmätarstationer, placerade över hela landet av vanliga medborgare, som publicerar resultat om hur luften är just där de bor.
– Medborgarforskning har blivit ett demokratiskt inslag i vårt samhälle att ta på allvar, förklarar vetenskapsteoretikerna Dick Kasperowski och Christopher Kullenberg.

Ett av de projekt om medborgarforskning som Dick Kasperowski och Christopher Kullenberg är engagerade i handlar om att skapa en nationell medborgarforskningsportal. Den som vill starta ett forskningsprojekt ska här få råd om exempelvis lämpliga metoder, standardisering, kvalitetssäkring, teknik, etik och kommunikation. Portalen ska också innehålla goda exempel och både privatpersoner och organisationer ska dessutom kunna föreslå projekt via portalen samt hitta lämpliga forskare att samarbeta med.

Inventerar befintlig medborgarforskning

Ett av projektets första uppdrag handlar om att inventera den medborgarforskning som redan finns i landet. Det är det nämligen ingen som har koll på.

– Vi kommer att börja med att undersöka medborgarforskning som har koppling till något lärosäte, förklarar Dick Kasperowski. Men det finns förstås medborgarforskning även vid bibliotek, museer och på andra håll i samhället, något vi får koncentrera oss på vid en senare fas. Vi ska också försöka komma åt vem den genomsnittlige medborgarforskaren är. Handlar det exempelvis mest om vita, medelålders män? Projektets hemsida öppnade redan den 20 februari, där kan man följa vad som händer.

Artportalen ett exempel

Medborgarforskning är inget nytt fenomen, människor har ända sedan 1800-talet hjälpt forskare att samla in iakttagelser om exempelvis flyttfåglars ankomst eller gjort väderobservationer. Ett exempel på allmänhetens naturintresse är Artportalen, en av världens största portaler dit vem som helst kan rapportera in naturobservationer. Portalen innehåller idag drygt 57 miljoner inrapporterade fynd av amatörer och administreras av Sveriges lantbruksuniversitet.

– Artportalen används av forskare men även som underlag för politiker som ska fatta beslut om infrastruktur eller bostadsbyggande. På så sätt kan medborgarforskarna påverka politikerna; om en amatörforskare hittat en ovanlig art just där politikerna vill bygga en motorväg kanske det kan vara ett argument för att ändra vägens sträckning.

Medborgare får makt att påverka

Datadrivet medborgarskap är ett nytt begrepp som innebär att allt fler medborgare, genom billig och användarvänlig teknik, får makt att påverka.

– Istället för att samla in namnunderskrifter kan medborgarna idag samla in data, förklarar Christopher Kullenberg. I exempelvis Göteborg har miljöförvaltningen tillgång till fyra fasta och tre flyttbara stationer som mäter luftkvalitet. Men om göteborgarna börjar köpa egna partikelmätare, som bara kostar cirka 300 kronor, och mäter lite överallt i staden, vad händer då? Kommer en lista med 400 resultat som visar höga partikelhalter i ett visst bostadsområde att bli ett kraftigare argument än en protestlista med 400 namnunderskrifter?

Avfärdades som hysteriska

All medborgarforskning leder dock inte till framgång. Efter Fukushimaolyckan 2011 gick exempelvis ett stort antal japanska kvinnor samman och kunde med vetenskapliga metoder visa att den mat de åt var radioaktivt kontaminerad.

– Det ledde dock inte till några förändringar från myndigheternas sida utan kvinnorna avfärdades som hysteriska, berättar Dick Kasperowski. Varför de inte lyckades kan man spekulera över, men bland annat handlar det nog om att de utmanat synen på vad kvinnor förväntas göra i samhället.

Datakvaliteten måste garanteras

Men om vem som helst kan göra egna undersökningar, vad händer då med förtroendet för universiteten och vetenskapen? Den som mäter, exempelvis luftkvalitet, gör väl det för att hen misstror den officiella informationen?

– Att ständigt ifrågasätta, också universiteten, är ju ett vetenskapligt förhållningssätt, helt i Karl Poppers anda, påpekar Dick Kasperowski. Och medborgarforskarna misstror knappast vetenskapen i sig, tvärtom, det är ju den de själva använder sig av. Vårt demokratiska samhälle ska bygga på kunskap, men vems kunskap det handlar om är något som kan utmanas. Ett datadrivet medborgarskap kommer dock att ställa höga krav på hur faktainsamlingar går till, vilka instrument som används och hur datakvaliteten garanteras.

Det är dock inte säkert att mer medborgarforskning leder till ett mer demokratiskt samhälle, påpekar Christopher Kullenberg.

– En fördel med att gå runt med en namnlista är att det är så enkelt att skriva på. Att exempelvis göra egna luftmätningar är också lätt, men kräver ändå att man investerar 300 kronor och klarar av att sätta ihop delarna. Ju högre trösklarna är för att kunna påverka, desto större riskerar klyftorna bli. Till slut får vi kanske en epistokrati, ett samhälle där en välutbildad elit styr över alla andra.

Universitetet en del av samhället

Att universiteten ska samverka med det omgivande samhället betonas inte minst i den senaste forskningspropositionen Kunskap i samverkan.

– Men universitetet är ju redan en del av samhället, påpekar Christopher Kullenberg. Den vetenskapliga metoden är öppen för alla, samma höga krav på kvalitet och avståndstagande gentemot fusk finns överallt. Skillnaden mellan en universitetsforskare och en medborgarforskare är främst att den som verkar vid ett lärosäte får lön och har tillgång till dyra instrument, vilket inte gäller för den som står utanför.

Borde studenter få luftmätare?

Skulle universiteten kunna uppmuntra till mer medborgarforskning, exempelvis bland studenterna?

– Den webbplats som mäter luft i Tyskland har spritt sig över främst Europa och finns nu även i Sverige, berättar Dick Kasperowski. Varför inte inspireras av detta och ge alla nya studenter vid GU en luftmätare så att de, via en särskild GU:app, kan medverka i forskning redan första studiedagen? Det skulle innebära att Göteborg blir den stad med flest luftmätningspunkter i hela världen!

Kanske skulle ett sådant projekt också leda till nya frågor om forskning, kunskap och universitetens roll?

– Studenterna på miljövetarprogrammet skulle kanske börja fundera över hur deras utbildning skiljer sig från sådant folk ute i landet lär sig när de bygger sina egna mätinstrument, påpekar Christopher Kullenberg. Andra studenter skulle kanske komma på att man kan koppla luftmätningen till den ojämlika hälsosituationen i Göteborg Ytterligare andra skulle kanske grubbla över hur universitetet kan hjälpa till när det gäller att kvalitetssäkra den insamlade datan från medborgarforskning. Det skulle alltså kunna hända väldigt mycket …

Fakta

Två nya medborgarprojekt med Dick Kasperowski och Christopher Kullenberg är: Arenas for building relations for co-operation through citizen science (ARCS), ett samarbete mellan GU, SLU, Umeå universitet och Vetenskap & Allmänhet. Vinnova och GU finansierar med 10,5 miljoner kronor under tre år. Projektets webbsida öppnades den 20 februari.

Citizen science: collecting and using data for societal change handlar om att öka förståelsen för hur data samlas in av medborgarna och hur dessa används i samhälleligt beslutsfattande. Projektet är ett samarbete mellan GU och Sveriges lantbruksuniversitet och finansieras av Formas.

Vill du bygga egen luftmätare? Gå in på http://luftdata.se/ för tips.

Artikeln publicerades ursprungligen i GU Journalen, nr 1 2018.

Text: Eva Lundgren
Foto: Johan Wingborg

AV:

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Sidansvarig: Katarina Wignell|Sidan uppdaterades: 2015-04-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?