Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nya perspektiv på samiskt kulturarv

Nyhet: 2019-05-07

- Samisk historia och kulturarv är förbluffande okända, även inom akademin, säger Pia Lundqvist, universitetslektor i historia vid Institutionen för historiska studier om varför samiskt kulturarv blev tema på årets kulturarvsdag.

I samarbete med CCHS, Centre for Criticial Heritage studies, arrangerades den 2 maj kulturarvsdagen med samiskt kulturarv som tema. Kulturarvsdagen har sedan flera år varit en motsvarighet till Arkeologidagen och Historiedagen som också brukar arrangeras på institutionen.

- Dagen blir ett samlande arrangemang för våra studenter på det treåriga kandidatprogrammet Kulturarvsstudier (KAS) och blir ett tillfälle att fördjupa sig i kulturarvsfrågor, som man inte får utrymme i den vanliga undervisningen. Sápmis historia är en del av Sveriges historia som ofta negligeras i undervisningen, säger Pia Lundqvist.

Detta går helt i linje med CCHS fokus på kulturarv. - På Centrum för kritiska kulturarvsstudier (CCHS) vill vi särskilt uppmärksamma kulturarv och berättelser som fått mindre uppmärksamhet, säger centrets föreståndare Ola Wetterberg.

Flera nya frågeställningar kom upp under dagen såsom: varför det finns fler samiska trummor på muséer ute i Europa än i Sápmi? Vem har rätt till kulturarvet? Hur kommer det sig att historiker och arkeologer spelar en viktig roll som expertvittnen i nutida rättsprocesser kring exempelvis som rör markrättigheter och gruvexploatering?

Ny forskning belyser gammalt kulturarv

I ett försök att svara på dessa frågor höll ett antal profilerade forskare och konstnärer föreläsningar under dagens gång och mycket ny kunskap delades. Carl-Gösta Ojala, forskare i arkeologi vid Uppsala universitet föreläste om arkeologisk forskning i Sápmi och Johannes Marainen historiker i Sameföreningen i Göteborg berättade om tvångsförflyttningar av samer. Konstnären Britta Marakatt Labba visade hur samisk mytologi tar plats i konsten och arkeolog Jonas Monié Nordin föreläste om hur tidigmodern globalisering av samisk kultur gick till.

Bland annat lyftes ny forskning om att samer fanns långt längre söderut i det tidigmoderna Sverige än vad de flesta föreställer sig. Till exempel samlades samiska föremål in som något exotiskt av de högre stånden redan under 1600-talet, samtidigt som det fanns samer som under samma tid levde och verkade i Stockholm. Viktiga frågor om bland annat vad samiskt kulturarv egentligen är, hur det kan stödjas samt vilket utbyte forskare och företrädare för samiska rättigheter kan ha av varandra lyftes också.

Berättelser som berör

- Genom att lyfta samiskt kulturarv specifikt upptäcker studenterna att de frågor som tas upp i undervisningen också är frågor som diskuteras bland akademiska forskare, i kulturarvssektorn och i samhällsdebatten, menar Pia Lundqvist. Särskilt de personliga berättelserna om upplevelsen av att växa upp som same i Sverige på 1940- och 50-talen verkar ha satt avtryck i besökarna enligt Pia Lundqvist. Studenterna lyfte dessutom fram flera andra saker som särskilt givande, exempelvis berättelsen om samisk mytologi, vilken roll samiska föremål spelat i majoritetssamhället samt paneldebatten.

Foto: Britta Marakatt Labba och Johannes Marainen. Mingelbild vid kaffe. 

AV:
0766186351

Artikeln publicerades först på: historiskastudier.gu.se

Sidansvarig: Katarina Wignell|Sidan uppdaterades: 2015-04-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?