Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

RJ-medel till projekt om litteraturkritik

Nyhet: 2019-05-29

Projektet Kritikens nya ordning: mixade metoder i studiet av svensk litteraturkritik under ett och ett halvt sekel har beviljats närmare 6,7 miljoner kronor ur Riksbankens Jubileumsfonds riktade utlysning mot Mixade metoder. Projektet är förlagt till Centrum för digital humaniora och leds av Jonas Ingvarsson som är docent vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion.

– Genom projektet kommer vi på ett tydligt sätt kunna se skillnaden mellan analoga och digitala analyser. Vi kan utveckla digitala verktyg för att analysera argumenterande texter från olika historiska perioder. Ambitionen är också skapa en plattform där vi visuellt kan tydliggöra den här unika kombinationen av traditionell humaniora och digitala verktyg, säger Jonas Ingvarsson.

Projektet kan ses som en fortsättning på litteraturvetaren Lina Samuelssons avhandling Kritikens ordning: Svenska bokrecensioner 1906, 1956, 2006 som behandlade kritiska texter och som Jonas Ingvarsson handledde.

– Samuelssons avhandling handlar bland annat om vilka nyckelord som finns i kritiska texter, som bokrecensioner, vid olika tidpunkter. År 1906 innehöll till exempel många texter ordet ”nation”, vilket ju är kopplat till upplösningen av unionen med Norge ett år tidigare, något som också präglade den kritiska diskursen. Det var i slutfasen av hennes arbete som jag började fundera på att undersöka samma material digitalt. Samuelsson gjorde allt analogt – kollade mikrofilmer, gick till klipparkiv och skrev av texterna manuellt. Jag undrade vad vi skulle få för resultat om en datamaskin började vaska fram orden istället, säger Jonas Ingvarsson.

Lina Samuelsson valde ut ett antal bokrecensioner publicerade under ett par veckor under de valda åren 1906, 1956 och 2006, men Språkbanken, som också deltar i projektet, vill ha mer material att arbeta med – material från alla tidningar under dessa årtal.

– Möjligheten att ta in en nästintill oöverskådlig textmängd tydliggör skillnaden mellan big data och traditionell textanalys. Vi har nu alltså en analog undersökning av ett historiskt material, Samuelssons arbete, som vi kommer kunna jämföra med digital språkbehandling av samma perioder. Varför ser dessa olika ut? Eller kommer kanske utfallet bli det samma? Den här typen av jämförande undersökning har inte gjorts förut. Istället för att argumentera för datadriven textanalys eller traditionella metoder får vi nu ett underlag för att diskutera frågan kunskapsteoretiskt och metodiskt, säger Jonas Ingvarsson.

Ett nytt nedslag, i år 2016, kommer också att genomföras, och ett interaktivt gränssnitt ska utvecklas för att synliggöra resultaten. Projektet innebär en förstärkning av samarbetet mellan Centrum för digital humaniora och Språkbanken, och ett möte mellan traditionella och digitala analysmetoder.

– Inom fältet digital humaniora har den datadrivna forskningen varit en sorts portalverksamhet, det kan till exempel innebära att textanalyser utförs på enormt stora datamängder, och resultaten är också falsifierbara – om en annan forskare genomför samma experiment blir utfallet detsamma, något som är ett ideal inom naturvetenskaplig forskning, men länge varit främmande för den forskning som bedrivs inom humaniora. Centrum för digital humaniora i Göteborg har sedan starten haft som ambition att kombinera dessa kompetenser, som sedan länge funnits vid Göteborgs universitet, med en mer öppen attityd kring vad som är att betrakta som digital humaniora.

– Genom det projekt vi nu fått medel för kan vi äntligen kombinera de två vetenskapliga paradigmen, jag tror det kommer visa sig att vi kan ha stor nytta av varandra, säger Jonas Ingvarsson.

Projektet pågår 2020–2023 och är ett samarbete mellan Centrum för digital humaniora och Språkbanken vid Göteborgs universitet samt Mälardalens högskola. Vid sidan av Ingvarsson ingår även Daniel Brodén från Centrum för digital humaniora och Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, samt Niklas Zechner, Språkbanken och Lina Samuelsson vid Mälardalens högskola. I referensgruppen ingår Torsten Johansson från Kungliga Biblioteket, Litteraturbanken och Svenska Akadmien genom Mats Malm, samt Peter Leonard från Digital Humanities Lab vid Yale University.

Lina Samuelssons avhandling finns att läsa här

AV:

Sidansvarig: Katarina Wignell|Sidan uppdaterades: 2015-04-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?