Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Maskininlärning och hällristningar

Projektet Maskininlärning och hällristningar är ett multidisciplinärt samarbete mellan Centrum för digital humaniora (CDH), Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet, Svenskt Hällristnings Forsknings Arkiv (SHFA) samt Institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers tekniska högskola. Projektets syfte är att med hjälp av datorprogram automatisera (utifrån s.k. machine learning) klassificering, analys och tolkning av hällristningar. I dess inledande fas så arbetar projektet specifikt med de hällristningar som existerar i området runt Tanum i Bohuslän.

Under årens lopp har arkeologer på olika sätt dokumenterat hällristningar, exempelvis har hällristningarnas bilder kalkerats med papper eller plast. Hällristningarna har även blivit ifyllda med röd färg för att göra dem tydliga. Idag används ofta digital teknik, framförallt med 3D-scanners med rödlaser som dokumenterar hällristningarna med en noggrannhet på 0,03 mm. En sådan dokumentation är viktig för att dels kunna bevara hällristningarna för framtida generationer eftersom de dels utsätts för slitage, dels som en viktig komponent i pågående forskning som syftar till att ge en ökad förståelse beträffande tidsbestämningen av hällristningarna. Dessa 3D-scanners dokumenterar hällristningarna i digitala 3D-modeller som på ett effektivt sätt behöver klassificeras och analyseras för att forskningen ska kunna integrera och använda dessa 3D-modeller i forskningsprocessen.

Inledningsvis så behöver dock datorprogram både utvecklas och preciseras mot att specifikt arbeta med 3D-modeller på hällristningar vilket är fokus för detta projekt. Utvecklingsarbetet består i första hand att med hjälp av befintliga 3D-modeller av hällristningar från Tanum utveckla metoder för att automatiskt kunna segmentera och klassificera hällristningar. Utöver en effektivisering av forskningsprocessen så ger en automatisering via maskininlärning också möjligheter till att kunna finna nya mönster i hällristningarna, samt även möjligheter till att ytterligare precisera befintlig arkeologisk kunskap, exempelvis genom att sortera olika ristningar utifrån deras ålder samt vilken teknik som används vid produktionen av dessa. Detta kan i sin tur leda till att man kan närma sig frågan om vem eller vilka som givit upphov till olika hällristningar.

Att delar av forskningsprocessen på detta sätt automatiseras med hjälp av maskininlärning utgör ett viktigt kunskapsteoretiskt forskningsfält, inte minst eftersom vi behöver en djupare förståelse för hur den humanistiska forskningsprocessen påverkas och eventuellt förändras i takt med att olika digitala verktyg blir allt viktigare komponenter i humanistisk forskning. En vidareföring av projektet handlar sålunda om att skapa förutsättningar för forskningsansökningar och projekt som ryms inom ramen för ett av CDHs profilområden – Digital epistemologi – inom vilket vi ämnar utforska de kunskapsteoretiska frågeställningar som digitaliseringen givit upphov till.

Sidansvarig: Katarina Wignell|Sidan uppdaterades: 2017-12-05
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?